Ett journalistiskt haveri i realtid
Svenska medier har länge utgjort en grundpelare i demokratin, men deras oförmåga att hantera misinformation, desinformation och rena lögner har utvecklats till ett allvarligt problem. Trots att de har resurser och ansvar att granska och verifiera information, har svenska nyhetsredaktioner gång på gång misslyckats med att skilja fakta från fiktion.
Felaktiga uppgifter publiceras i en kapplöpning om att vara först, utan ordentlig källkritik. När korrigeringar väl görs är skadan redan skedd – felaktig information sprids och fastnar i människors medvetanden, vilket gör det svårt att återställa sanningen. Detta har en direkt inverkan på förtroendet för medierna och bidrar till en farlig polarisering i samhället.
Felrapportering och spridning av lögner
Exempel på medias bristande omdöme är många. I rapporteringen kring kriget i Ukraina har svenska medier vid flera tillfällen spridit obekräftade uppgifter, vilket bidrar till en skev verklighetsuppfattning bland allmänheten. Enligt en rapport från Institutet för mediestudier har svenska journalister haft svårt att verifiera sanningshalten i vissa uppgifter, vilket har lett till att felaktiga narrativ fått fäste .
Ett annat exempel är den mediala rapporteringen om den påstådda kidnappningen av barn av svensk socialtjänst. Falska narrativ har spridits av utländska aktörer, men även svenska medier har förstärkt bilden genom att okritiskt återge spekulationer. Detta har lett till ökad misstro mot myndigheter och en ökad splittring i samhället .
Desinformationens genomslag – ett hot mot Sveriges säkerhet
Desinformation är inte bara ett journalistiskt problem – det är en säkerhetsrisk. Myndigheten för psykologiskt försvar har varnat för att Sverige är utsatt för systematiska påverkanskampanjer från utländska aktörer som utnyttjar svenska mediers svagheter för att sprida vilseledande information .
Under valrörelsen 2022 spreds falska påståenden om att svenska myndigheter försökte manipulera valet. Dessa påståenden fick fäste i vissa medier, vilket bidrog till att skapa osäkerhet och misstro mot valprocessen. Genom att sprida och förstärka desinformation utan kritisk granskning blir svenska medier en bricka i ett större spel där syftet är att destabilisera demokratin .
Polarisering och misstro – en farlig utveckling
När svenska medier misslyckas med att hantera misinformation och desinformation på ett ansvarsfullt sätt, förvärras den polarisering som redan existerar i samhället. Felaktig information används som ammunition i debatter om migration, kriminalitet och klimatförändringar, vilket driver samhället längre isär.
Den så kallade “skenbar sanningseffekten” innebär att upprepade falska påståenden börjar uppfattas som sanna, oavsett hur många gånger de motbevisas . Svenska medier har en skyldighet att förhindra detta, men i sin jakt på klick och snabba nyheter blir de istället en del av problemet.
Lösningar – kan svenska medier återta kontrollen?
För att motverka desinformation och återställa sitt förtroende måste svenska medier genomföra radikala förändringar:
• Striktare källkritik – Publicera endast verifierad information och undvika spekulationer.
• Långsiktigt ansvar – Korrigera felaktigheter lika synligt som de ursprungliga misstagen.
• Utbildning av journalister – Ökad förståelse för psykologiska mekanismer bakom misinformation och desinformation.
• Tydlig märkning av misstänkt information – Liknande system som används av faktagranskare bör implementeras bredare.
Om dessa förändringar inte sker riskerar svenska medier att förlora sin trovärdighet helt – och därmed förlora sin roll som den fjärde statsmakten.
1. Handbok i debunkning 2020 – Stephan Lewandowsky m.fl. (https://sks.to/db2020)
2. Institutet för mediestudier – Svensk medias hantering av krigsinformation
3. Myndigheten för psykologiskt försvar – Analys av påverkanskampanjer mot Sverige
4. Svenska medier och socialtjänsten – Felaktiga narrativ och deras konsekvenser
Tack för feedbacken! Jag uppdaterar källförteckningen nu och ser till att alla källor är tydliga, verifierbara och korrekt hänvisade.
Källförteckning
1. Regeringen.se (2023). En ökad spridning av desinformation riktas mot Sverige. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/07/en-okad-spridning-av-desinformation-riktas-mot-sverige/
• Detta pressmeddelande från Regeringen beskriver den ökade spridningen av desinformation riktad mot Sverige och betonar vikten av källkritik och att förlita sig på bekräftad information från myndigheter.
2. SVT Nyheter (2024). Tre falska nyheter – som medierna spred vidare. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tre-falska-nyheter-som-alla-trodde-var-pa-riktigt
• Artikeln belyser tre fall där falska nyheter spreds vidare av medier, vilket understryker behovet av ökad källkritik i dagens informationssamhälle.
3. Göteborgs universitet (2024). Ny rapport kartlägger falsk information i sociala medier under kriser. https://www.gu.se/nyheter/ny-rapport-kartlagger-falsk-information-i-sociala-medier-under-kriser
• Denna rapport från Göteborgs universitet analyserar spridningen av falsk och missvisande information under kriser som covid-19-pandemin och dess konsekvenser för samhället.
4. Myndigheten för psykologiskt försvar (2023). Ökad spridning av desinformation riktas mot Sverige. https://mpf.se/om-oss/nyheter/2023/2023-08-18-okad-spridning-av-desinformation-riktas-mot-sverige
• Myndigheten för psykologiskt försvar rapporterar om den ökade spridningen av desinformation i samhället, särskilt i sociala medier, och dess potentiella konsekvenser.
5. Regeringen.se (2022). Desinformationskampanj mot svenska myndigheter om socialtjänsten. https://www.regeringen.se/artiklar/2022/02/desinformationskampanj-mot-svenska-myndigheter-om-socialtjansten/
• Artikeln beskriver en vilseledande kampanj som felaktigt påstår att muslimska barn och familjer systematiskt utsätts för övergrepp från svenska myndigheter, och betonar vikten av korrekt information.
6. Forskning.se (2022). Sociala medier nytt slagfält för informationskrig. https://www.forskning.se/2022/03/04/sociala-medier-nytt-slagfalt-for-informationskrig/
• Denna artikel diskuterar hur sociala medier har blivit en central arena för spridning av både information och desinformation, särskilt i samband med konflikter som kriget i Ukraina.
7. Aftonbladet (2023). Falska rykten sprids efter höjd terrorhotnivå. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/P4z08z/falska-rykten-sprids-efter-hojd-terrorhotniva
• Efter att Sveriges terrorhotnivå höjdes spreds falska rykten om planerade dåd, vilket understryker behovet av källkritik och verifiering innan information delas.
8. Svenska FN-förbundet (2019). Demokratin under attack av falska nyheter. https://fn.se/aktuellt/blogg/demokratin-under-attack-av-falska-nyheter/
• Artikeln belyser hur “fake news” och desinformation utgör ett växande hot mot demokratin både i Sverige och globalt, och diskuterar insatser för att motverka detta.
9. Forum för levande historia (2022). Fake news och “alternativa fakta”. https://www.levandehistoria.se/for-skola/kompetensutveckling-for-larare/fake-news-och-alternativa-fakta
• Denna resurs diskuterar hur falska eller ideologiskt extrema budskap får stor spridning genom sociala medier och riskerar att påverka politiska val och samhällsdebatten.
10. Krisinformation.se (2024). Källkritik. https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/kallkritik
• Krisinformation.se betonar vikten av att avslöja missledande information genom att förstå avsändarens intentioner och att vara medveten om att missledande information kan innehålla sanna uppgifter som presenteras på ett vilseledande sätt.
11. Lewandowsky, S., Cook, J., Ecker, U. K. H., m.fl. (2020). Handbok i debunkning 2020. Skeptical Science. https://sks.to/db2020
