När Donald Trump reste till Moskva sommaren 1987 var han en framgångsrik fastighetsmagnat i New York men en politisk novis. Resan, som arrangerades av den sovjetiska ambassadören Yuri Dubinin och med stor sannolikhet godkändes av KGB, markerade en milstolpe i Trumps karriär. Den utgjorde inte bara ett försök att expandera hans affärsverksamhet till Ryssland, utan kan också ha varit första steget i en långvarig relation med Kreml.
KGB såg Trumps affärsambitioner, ego och politiska potential som faktorer att utnyttja. Även om inga fastighetsprojekt blev verklighet vid detta tillfälle, kan denna resa ha lagt grunden för en relation som kulminerade i Trumps oväntade väg till makten – och som fortsatt att påverka geopolitiken.
Denna artikel granskar:
• Hur Trumps första Moskva-resa arrangerades av sovjetiska myndigheter och KGB
• Vilken strategi KGB använde för att rekrytera och påverka västerländska affärsmän och politiker
• Hur Trumps kontakter med Ryssland utvecklades fram till hans presidenttid och därefter
• Vilka säkerhetspolitiska konsekvenser detta har haft för USA och västvärlden
1. En resa iscensatt av KGB
Mötet med Yuri Dubinin – början på en plan
Enligt Politico Magazine fick Trump sin första direkta kontakt med Sovjetunionen genom Yuri Dubinin, den sovjetiske ambassadören i USA. Dubinin använde en beprövad metod: han charmade Trump genom att tala beundrande om Trump Tower, vilket väckte Trumps ego och intresse för Moskva.
Natalia Dubinina, Dubinins dotter, har senare avslöjat att hennes far systematiskt “spelade på Trumps ego” för att få honom att investera i Moskva. Det var en del av en bredare strategi där Sovjetunionen sökte utländska affärspartners som kunde fungera som informella påverkansagenter.
KGB:s roll i att rekrytera västerländska affärsmän
KGB:s First Chief Directorate, under ledning av Vladimir Kryuchkov, hade vid denna tidpunkt problem med att rekrytera västerländska agenter. Enligt den avhoppade KGB-officeren Oleg Gordievsky fanns en strategi för att locka kapitalister till Sovjetunionen.
• Smicker och materiella incitament (lyxiga hotellrum, exklusiva middagar, VIP-behandling)
• Affärsmöjligheter som egentligen var lockbeten för att skapa beroenden
• Övervakning och komprometterande material, ofta genom inspelningar av möten och personliga relationer.
Trump uppfyllde flera av KGB:s kriterier: han var rik, mottaglig för smicker, saknade politisk erfarenhet men hade ambitioner, och var intresserad av att bygga ett imperium i Ryssland.
2. Moskva 1987 – En presidentkandidat formas
Den 4 juli 1987 flög Trump till Moskva tillsammans med sin dåvarande fru Ivana. De bodde i den berömda “Lenin-sviten” på National Hotel – en byggnad som var under fullständig KGB-övervakning.
Trump fick en guidad tur där han visades potentiella platser för att bygga ett Trump Tower Moscow. Han hade möten med representanter från Sovjets statliga turism- och fastighetsmyndigheter, inklusive Intourist, som drevs av KGB.
Från affärsman till politiker?
Bara månader efter att han återvänt till USA publicerade Trump en helsidesannons i The New York Times, The Washington Post och The Boston Globe, där han attackerade USA:s utrikespolitik och argumenterade för att USA borde sluta försvara andra nationer. Detta var Trumps första offentliga steg in i politiken.
Flera analytiker, inklusive journalisten Luke Harding, menar att detta kan ha varit ett direkt resultat av hans Moskva-resa.
3. Från affärer till politik – Trumps relation till Ryssland utvecklas
Efter sin första Moskva-resa fortsatte Trump att söka affärsmöjligheter i Ryssland. Under 1990- och 2000-talet etablerade han kontakter med ryska oligarker, många med nära band till Kreml.
2013 återvände han till Moskva för att arrangera Miss Universe-tävlingen och träffade då personer i Putins krets. Samtidigt försökte han återigen få till stånd ett Trump Tower Moscow.
Hans kopplingar till Ryssland skulle senare bli en av de mest kontroversiella aspekterna av hans presidentkampanj 2016.
4. Säkerhetspolitiska konsekvenser för USA och västvärlden
Trumps relation med Ryssland har haft långtgående konsekvenser.
• Under hans presidentskap undergrävde han Nato genom att hota att dra sig ur alliansen.
• Han vägrade konfrontera Putin om rysk inblandning i valet 2016.
• Efter hans presidentskap har han fortsatt att uttrycka beundran för Putin, och det har rapporterats att han haft privata samtal med den ryske ledaren även efter att han lämnat Vita huset.
Donald Trumps första Moskva-resa 1987 var mer än en affärsresa – det var en möjlig startpunkt för en långvarig relation med Kreml. Även om han kanske inte blev en direkt agent för Ryssland, kan resan ha format hans världssyn och relation till auktoritära ledare.
Att förstå denna historiska bakgrund ger en djupare inblick i hur geopolitisk manipulation kan ske subtilt och över lång tid.
Källförteckning
1. Politico Magazine – The Hidden History of Trump’s First Trip to Moscow
2. The Guardian – The Hidden History of Trump’s First Trip to Moscow
3. The New York Times – For Trump, Three Decades of Chasing Deals in Russia
4. Wall Street Journal – Trump and Putin’s Avowed Personal Rapport Masks Deeper Tensions
