2025-03-20 18:12 CET
Sveriges ekonomi har börjat återhämta sig efter en period av lågkonjunktur. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) meddelade nyligen att flera faktorer bidrar till en stärkt köpkraft hos hushållen under 2025. Dessa inkluderar stigande reallöner, lägre räntekostnader och en stöttande finanspolitik. Svantesson betonade att även om Sverige fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur, växer BNP tydligt och landet står finansiellt starkt.
Förbättrade ekonomiska indikatorer
Enligt en rapport från Europeiska kommissionen förväntas den svenska ekonomin återhämta sig under 2025 och 2026, efter en svag tillväxt under 2024. Denna återhämtning tillskrivs lättade finansiella förhållanden och sjunkande inflation, vilket ökar hushållens realinkomster och inhemsk efterfrågan. Prognosen indikerar en BNP-tillväxt på 1,8 % för 2025 och 2,6 % för 2026.
Finansdepartementet har också noterat att stigande reallöner och lägre räntekostnader förväntas stärka hushållens köpkraft under året, vilket bidrar till den ekonomiska återhämtningen.
Utmaningar och osäkerheter
Trots de positiva utsikterna finns det flera orosmoln på den ekonomiska himlen. Ett skakigt geopolitiskt läge, inklusive den nya administrationen i USA:s införande av tullar mot EU, kan påverka den ekonomiska utvecklingen negativt. EU:s svar med högre tullar mot USA kan dämpa återhämtningen genom att företag senarelägger investeringar och anställningsbeslut, samt att hushållen skjuter upp viss konsumtion. Detta förväntas också påverka svensk exporttillväxt under 2025.
Arbetsmarknadens utveckling
Efterfrågan på arbetskraft har varit svag och arbetslösheten hög. Under fjärde kvartalet 2024 uppgick arbetslösheten till 8,4 %. Dock förväntas en återhämtning på arbetsmarknaden inledas under 2025, med ökande sysselsättning och minskande arbetslöshet som följd.
Sammanfattning
Sveriges ekonomi visar tecken på återhämtning med förväntad BNP-tillväxt och stärkt hushållsekonomi under 2025. Samtidigt kvarstår utmaningar kopplade till geopolitiska spänningar och handelsrelationer som kan påverka den fortsatta ekonomiska utvecklingen.
Källförteckning