EU och Australien har efter åtta års förhandlingar enats om ett frihandelsavtal och samtidigt lanserat ett nytt säkerhets- och försvarssamarbete. Beskeden offentliggjordes i Canberra den 24 mars, där EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Australiens premiärminister Anthony Albanese beskrev uppgörelsen som ett steg mot närmare ekonomiska och geopolitiska band mellan parterna. Enligt Europeiska kommissionen innebär avtalet att förhandlingarna nu är avslutade, men att överenskommelsen fortfarande måste genomgå respektive parts formella processer innan den kan träda i kraft. Reuters beskriver uppgörelsen som ett försök att bredda handelsflöden och minska sårbarheten i strategiska leveranskedjor, inte minst för kritiska mineraler.
Kärnan i handelsdelen är en långtgående tulliberalisering. Europeiska kommissionen uppger att mer än 99 procent av tullarna på EU:s export till Australien ska avskaffas. SVT rapporterar att detta omfattar bland annat vin, frukt, grönsaker och choklad. På den australiska sidan lyfts lättnader för export av råvaror och jordbruksprodukter till EU, samtidigt som känsliga varor som nötkött, fårkött och socker i flera fall fortsatt ska regleras genom kvoter snarare än helt fri marknadstillgång. Reuters framhåller att just jordbruksfrågorna länge var den mest konfliktfyllda delen av förhandlingarna och bidrog till att ett tidigare försök att nå avtal strandade 2023.
Avtalet har också en tydlig industripolitisk dimension. Enligt Reuters väntas EU avskaffa tullar på australiska kritiska mineraler och vätgas, samtidigt som avtalet ska underlätta europeiska investeringar i australiska råvaru- och energiprojekt. För EU är detta strategiskt betydelsefullt mot bakgrund av unionens ambition att säkra tillgång till insatsvaror för batterier, försvarsindustri och grön omställning. Australiens regering beskriver i sin tur avtalet som ett genombrott med världens näst största ekonomi och framhåller marknadstillträde, investeringsflöden och långsiktig tillväxt som centrala motiv.
Det parallella säkerhets- och försvarssamarbetet markerar att relationen inte längre enbart definieras av handel. Europeiska kommissionen och Australiens regering uppger att samarbetet ska omfatta bland annat försvarsindustri, cybersäkerhet, maritim säkerhet, terrorbekämpning och motståndskraft mot hybridhot såsom desinformation. Därmed knyts ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen närmare samman i en tid då både EU och Australien försöker positionera sig i ett mer osäkert Indo–Stillahavsområde.
Sammantaget visar uppgörelsen att EU:s externa politik i ökande grad länkar samman handel, råvaruförsörjning och säkerhet. För Australien innebär avtalet en möjlighet att fördjupa relationen med en stor investerare och handelspartner utanför den egna regionen. För EU innebär det ett sätt att stärka närvaron i Indo–Stillahavsområdet och att säkra tillgång till strategiskt viktiga råvaror. Den avgörande prövningen återstår dock: först när avtalet har godkänts formellt på båda sidor blir det möjligt att bedöma hur snabbt de politiska ambitionerna kan omsättas i konkret ekonomisk och säkerhetspolitisk effekt.
Sammanfattning
EU och Australien har avslutat förhandlingarna om ett frihandelsavtal och lanserat ett nytt säkerhets- och försvarssamarbete. Avtalet avskaffar merparten av tullarna, men vissa känsliga jordbruksvaror förblir kvotreglerade. Uppgörelsen speglar hur handel, kritiska mineraler och säkerhetspolitik allt tydligare vävs samman i relationen mellan parterna. Nästa steg är formellt godkännande innan avtalet kan träda i kraft.
Källförteckning
SVT Nyheter: EU och Australien överens om frihandel och försvarssamarbete
Europeiska kommissionen: EU-Australia Joint Statement
Australiens premiärminister: Australia–European Union Free Trade Agreement
Australiens regering, DFAT: Australia-European Union Free Trade Agreement
