Datum och tid: 2025-02-17 18:17 CET
Ukraina är naturligtvis försiktiga med andra länders löften
Budapestuppgörelsen, undertecknad den 5 december 1994, var avsedd att garantera Ukrainas suveränitet och territoriella integritet i utbyte mot att landet avstod från sin kärnvapenarsenal. Trots dessa säkerhetsförsäkringar har Ukraina sedan dess utsatts för territoriella kränkningar, vilket väcker frågor om avtalets effektivitet och de involverade parternas åtaganden.
Bakgrund till Budapestuppgörelsen
Efter Sovjetunionens upplösning 1991 ärvde Ukraina en betydande kärnvapenarsenal, den tredje största i världen vid den tiden. För att främja global icke-spridning av kärnvapen och säkerställa regional stabilitet inleddes förhandlingar som ledde till Budapestuppgörelsen. Avtalet undertecknades av Ukraina, Ryssland, USA och Storbritannien. I utbyte mot att Ukraina överlämnade sina kärnvapen till Ryssland, förband sig de andra signatärstaterna att:
• Respektera Ukrainas självständighet och nuvarande gränser.
• Avstå från hot eller användning av våld mot Ukrainas territoriella integritet eller politiska oberoende.
• Avstå från ekonomisk påtryckning avsedd att påverka Ukrainas politik.
Dessa åtaganden syftade till att ge Ukraina säkerhetsgarantier i avsaknad av en egen kärnvapenavskräckning. (Wikipedia – Budapestuppgörelsen)
Brott mot avtalet
Trots de löften som gavs i Budapestuppgörelsen har Ryssland vid upprepade tillfällen brutit mot avtalet:
• Annekteringen av Krim 2014: Ryssland ockuperade och annekterade Krimhalvön, vilket stred mot åtagandet att respektera Ukrainas gränser. (Utrikespolitiska institutet)
• Stöd till separatister i östra Ukraina: Ryssland har aktivt stött separatistiska rörelser i Donbassregionen, vilket ytterligare underminerar Ukrainas territoriella integritet.
• Fullskalig invasion 2022: I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig militär invasion av Ukraina, vilket markerade en allvarlig eskalering av konflikten. (Wikipedia – Rysslands invasion av Ukraina)
Dessa handlingar har inte bara kränkt Ukrainas suveränitet utan också underminerat förtroendet för internationella säkerhetsavtal.
Reaktioner från USA och Storbritannien
Som medundertecknare av Budapestuppgörelsen förväntades USA och Storbritannien agera för att upprätthålla Ukrainas säkerhet. Deras svar har dock huvudsakligen bestått av diplomatiska åtgärder och ekonomiska sanktioner mot Ryssland, snarare än direkt militärt ingripande. Den tidigare amerikanska diplomaten Steven Pifer har påpekat att medan USA har försökt hålla sina löften, är det oklart om de åtgärder som vidtagits är tillräckliga för att uppfylla överenskommelsens intentioner. (Wikipedia – Budapestuppgörelsen)
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uttryckte sitt missnöje över avtalets funktionalitet under en säkerhetskonferens i München i februari 2022:
“Sedan 2014 har Ukraina tre gånger försökt sammankalla till samråd med garantstaterna i Budapestuppgörelsen. Tre gånger utan framgång. I dag kommer Ukraina att göra det för fjärde gången […] om resultatet inte garanterar vårt land säkerhet, kommer Ukraina att ha all rätt att tro att Budapestuppgörelsen inte fungerar.” (Bulletin.nu)
Slutsats
Budapestuppgörelsen var avsedd att stärka Ukrainas säkerhet genom internationella garantier i utbyte mot kärnvapennedrustning. De pågående kränkningarna av Ukrainas territoriella integritet, särskilt från Rysslands sida, samt de begränsade åtgärderna från USA och Storbritannien, har dock ifrågasatt avtalets effektivitet och de involverade parternas engagemang. Denna situation belyser de potentiella riskerna för länder som förlitar sig på internationella säkerhetsåtaganden utan egna avskräckningsmedel.
Källförteckning
• Wikipedia – Budapestuppgörelsen
• Utrikespolitiska institutet – Ukraina: utrikespolitik och försvar
• Bulletin.nu – Budapestuppgörelsen: avtalet från 1994 som skulle skydda Ukraina
