EU:s AI-förordning (AI Act) är världens första omfattande regelverk för artificiell intelligens. Förordningen syftar till att säkerställa en säker och etisk användning av AI inom EU genom ett riskbaserat ramverk.
Riskbaserad klassificering
AI-förordningen delar in AI-system i fyra risknivåer:
1. Oacceptabel risk – AI-system som innebär tydliga hot mot säkerhet, försörjning eller grundläggande rättigheter förbjuds. Detta inkluderar till exempel social poängsättning (social scoring) av regeringar och realtidsövervakning med biometrisk identifiering på offentliga platser, med vissa undantag för brottsbekämpning.
2. Hög risk – AI-system inom kritiska sektorer såsom sjukvård, utbildning, rekrytering och rättsväsende omfattas av strikta krav, inklusive riskbedömningar, höga datakvalitetsstandarder och mänsklig tillsyn.
3. Begränsad risk – AI-system med begränsad risk omfattas av transparenskrav, vilket innebär att användare måste informeras om att de interagerar med en AI och ges möjlighet att fatta informerade beslut.
4. Minimal risk – AI-tillämpningar med låg eller ingen risk, såsom AI-drivna videospel eller spamfilter, omfattas inte av specifik reglering. Medlemsstater får inte införa strängare regler än vad förordningen fastställer.
Transparens och innovation
Förordningen kräver att användare informeras när de interagerar med AI-system, särskilt vid deepfakes eller biometrisk igenkänning. För att främja innovation införs så kallade “regulatoriska sandlådor”, där företag kan testa AI-lösningar under kontrollerade förhållanden.
Tidsplan för införande
AI-förordningen trädde i kraft den 1 augusti 2024. Bestämmelserna börjar tillämpas stegvis under en period på 6 till 36 månader, beroende på specifika krav.
Genom AI-förordningen strävar EU efter att balansera teknologisk innovation med skyddet av grundläggande rättigheter och sätter en global standard för AI-reglering.
Läs mer:
