Datum och tid: 2025-01-16 11:29 CET
Inledning: Ett osäkert Europa
Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har säkerhetspolitiken i Europa tagit en dramatisk vändning. Nu är framtiden för Ryssland och dess roll i det internationella samfundet en avgörande fråga för såväl Sverige som resten av världen. En nyligen publicerad rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) presenterar fyra scenarier för Rysslands utveckling fram till 2050. Dessa scenarier syftar till att kartlägga möjliga säkerhetshot mot Sverige och belysa faktorer som formar framtiden.
Scenarier för Rysslands utveckling
FOI:s analys bygger på två centrala variabler: regimens politiska vilja att använda militär styrka och landets militära förmåga. Kombinationen av dessa faktorer skapar fyra skilda scenarier:
1. Ryssland som expansiv stormakt
Detta scenario beskriver ett auktoritärt Ryssland som återhämtat sig från kriget i Ukraina och framgångsrikt byggt upp sin militära styrka. Landet har utvecklat en aggressiv utrikespolitik och tagit kontroll över flera tidigare sovjetstater. Ekonomin är starkt beroende av export av fossila bränslen och samarbeten med Kina.
• Hot mot Sverige: Storskalig konventionell krigföring är en reell risk, liksom hybridkrigföring som sabotage och cyberattacker.
• Indikatorer: Splittring inom EU och USA, minskat stöd till Ukraina, samt fortsatt rysk militär upprustning.
2. Den tredje stora oredan
I detta scenario har Ryssland fallit samman i etniskt och regionalt splittrade områden efter en förlust i Ukraina. Den centrala regimen är svag och beroende av kärnvapen som avskräckning, medan olika regioner styrs av militanta grupper.
• Hot mot Sverige: Asymmetrisk krigföring, inklusive sabotage och påverkan via flyktingströmmar. Kärnvapenhot kvarstår som en allvarlig faktor.
• Indikatorer: Växande regionala spänningar, bristande veteranhantering, och ekonomisk kollaps.
3. Teokratiskt elitstyre med heliga stridsspetsar
Här har den ryska ortodoxa kyrkan tagit en central roll i den politiska och militära ledningen. Religiösa motiv driver statens agerande, och kärnvapen beskrivs som “gudomliga verktyg” för att säkra Rysslands överlevnad.
• Hot mot Sverige: Regionala krig kan uppstå som resultat av religiöst drivna konflikter. Dessutom finns avancerade cyberattacker och påverkansoperationer.
• Indikatorer: Ökad roll för kyrkan i utbildning och politik samt framväxt av religiösa militärcenter.
4. Det gröna hotet
I detta scenario har Ryssland utvecklats till en global stormakt inom grön teknologi och kärnkraft. Landet har utnyttjat sin unika tillgång till råvaror för den gröna omställningen och använder sitt ekonomiska övertag för att utöva politiskt inflytande.
• Hot mot Sverige: Militära påtryckningar i kombination med ekonomiska och politiska verktyg används för att påverka Sveriges och EU:s agerande.
• Indikatorer: Ökade investeringar i kärnkraft och grön energi samt splittringar inom EU om hur man ska hantera Ryssland.
Kullkastare: Vad kan förändra framtiden?
FOI pekar på flera faktorer som kan omkullkasta Rysslands utveckling:
• Kriget i Ukraina: Utgången och längden på kriget är avgörande.
• Klimatförändringar: Smältande permafrost och ekonomiskt beroende av fossila bränslen kan destabilisera Ryssland.
• Regimskifte: En demokratisk omställning kan skapa nya säkerhetsförutsättningar.
Slutsatser: Beredskap inför osäkerhet
Rapporten understryker vikten av strategisk framsyn och förberedelser för olika framtida hotbilder. För Sverige innebär detta en utmaning att stärka sin försvarsförmåga och samarbeta internationellt för att möta ett osäkert säkerhetslandskap.
Källförteckning
1. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). “Tar fram scenarier kring Rysslands militära framtid”, FOI, 2025-01-16. Tillgänglig på: https://www.foi.se/nyheter-och-press/nyheter/2025-01-16-tar-fram-scenarier-kring-rysslands-militara-framtid.html
2. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Rapport FOI-R–5635–SE: “Ryssland som militär motståndare 2050 – Fyra möjliga utvecklingsvägar”, Augusti 2024. Tillgänglig på: https://www.foi.se/rest-api/report/FOI-R–5635–SE.
Med dessa justeringar är webbadresserna nu fullständiga och klickbara. Behövs ytterligare ändringar?
