2025-03-06 08:30 CET
Prisökningar driver upp inflationen
Sveriges inflation steg oväntat i januari 2025, med Konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) som ökade till 2,2 procent från 1,5 procent i december 2024. Den främsta orsaken är stigande priser på livsmedel, restauranger och hyror. Enligt statistik från SCB har varor som kaffe, kakao, fisk och grönsaker sett betydande prisökningar.
Denna inflationsuppgång kan få konsekvenser för Riksbankens planerade räntesänkningar. Målet är att hålla inflationen stabil kring 2 procent, och en högre kärninflation kan tvinga Riksbanken att avvakta med ytterligare lättnader.
Osäkerhet kring framtida räntesänkningar
Under slutet av 2024 sänkte Riksbanken styrräntan i två omgångar – först med 0,5 procentenheter i november, följt av en mindre sänkning på 0,25 procentenheter i december. Syftet var att dämpa den ekonomiska nedgången och stimulera tillväxten. Dock kan de senaste inflationssiffrorna innebära att ytterligare sänkningar dröjer.
Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, menar att om kärninflationen närmar sig 3 procent snarare än 2 procent, finns en risk att Riksbanken pausar sina planer. “Riksbanken vill se att inflationen stabiliseras innan de går vidare med fler räntesänkningar,” säger hon till Morgontidningen.
Tillväxtprognoser justerade nedåt
Samtidigt har regeringen justerat sin ekonomiska prognos. I december sänktes förväntad BNP-tillväxt för 2025 från 2,5 procent till 2,0 procent. För 2024 beräknas tillväxten landa på endast 0,6 procent, vilket är lägre än tidigare prognos på 0,8 procent. Finansminister Elisabeth Svantesson har varnat för att den ekonomiska återhämtningen kan dröja.
Trots de senaste siffrorna är inflationen betydligt lägre än de nivåer som sågs under 2022, då den toppade runt 10 procent. Frågan är nu om Riksbanken kommer att hålla fast vid sina räntesänkningsplaner eller tvingas anpassa sig till det nya inflationsläget.
Källförteckning
• AP News
• Reuters
• Reuters
