Datum och tid: 2025-01-19 14:30 CET

Inledning

Irans underrättelseverksamhet har blivit ett växande hot i Sverige, med särskilt fokus på högskolor och forskningsinstitutioner. Nyligen uppmärksammade Bulletin att svenska högskolor kan vara måltavlor för iranskt spionage, vilket väcker oro för både akademisk frihet och nationell säkerhet. Denna artikel undersöker de påstådda hoten, Irans tidigare aktiviteter i västvärlden, och vad detta betyder för Sveriges akademiska och säkerhetspolitiska framtid.

Irans underrättelseverksamhet: Ett globalt perspektiv

Irans regim har länge använt sig av spionage som ett verktyg för att skydda sina intressen och undertrycka opposition. Organisationer som Irans underrättelseministerium (MOIS) och Islamiska revolutionsgardet (IRGC) har ett brett nätverk av agenter i Europa, där fokus ligger på att:

• Samla in känslig information om teknologi och forskning.

• Undertrycka oppositionella röster i exil.

• Påverka offentliga narrativ om den iranska regimen.

Enligt en rapport från EU:s underrättelsemyndigheter har Iran under de senaste åren intensifierat sin verksamhet i väst, med särskilt fokus på att infiltrera akademiska institutioner. I Sverige har flera högskolor program inom teknik, kemi och bioteknik som kan vara av strategiskt intresse för den iranska regimen.

Fallet Sverige: Akademiska institutioner som måltavla

Enligt artikeln i Bulletin varnar irankännare för att svenska högskolor kan utnyttjas som plattformar för att få tillgång till känslig forskning. Den svenska öppenheten och de internationella samarbetena gör det möjligt för utländska aktörer att infiltrera institutioner utan att väcka misstankar.

Sårbarheter i det svenska systemet

• Brister i bakgrundskontroller: Många forskare och studenter från auktoritära stater granskas inte tillräckligt noga vid antagning till känsliga utbildningar.

• Öppen informationskultur: Svensk forskning är ofta tillgänglig för en bred publik, vilket skapar möjligheter för spionage.

• Begränsad säkerhetskompetens: Universitetens säkerhetspersonal är sällan utbildad för att upptäcka och hantera underrättelseverksamhet.

Exempel på riskområden

Teknikutveckling inom artificiell intelligens (AI), kvantfysik och bioteknik är särskilt utsatta, eftersom dessa områden har både civila och militära tillämpningar. Iran har tidigare visat intresse för att använda avancerad teknologi för att stärka sin militära kapacitet och kringgå internationella sanktioner.

Vad säger experterna?

Säkerhetsexperten Magnus Ranstorp, som har lång erfarenhet av att studera hot från auktoritära regimer, har tidigare betonat vikten av att Sverige stärker sitt säkerhetsarbete kring universitet och högskolor.

“Vi måste vara medvetna om att svenska högskolor är attraktiva för utländska underrättelsetjänster. Iran har ett tydligt intresse av att få tillgång till avancerad forskning som kan stödja deras kärntekniska program och militära ambitioner,” säger Ranstorp i en tidigare intervju.

Även Säkerhetspolisen (Säpo) har varnat för att Sverige blir allt mer utsatt för spionage från länder som Kina, Ryssland och Iran. Enligt deras senaste årsrapport har just högskolor identifierats som en nyckelarena för säkerhetshotande aktiviteter.

Internationella paralleller: Hur andra länder hanterar hotet

Sverige är långt ifrån ensamt i att möta detta problem. USA och Storbritannien har båda rapporterat omfattande iranskt spionage på universitet. I ett uppmärksammat fall i Storbritannien 2021 avslöjades att iranska studenter använde sin tillgång till forskningslaboratorier för att vidareutveckla teknologier med militära tillämpningar.

För att motverka detta hot har länder som USA infört strikta regler för antagning av studenter från länder med kända underrättelseaktiviteter. Dessutom samarbetar universitet allt oftare med underrättelsetjänster för att identifiera potentiella säkerhetsrisker.

Åtgärder för att skydda Sveriges högskolor

För att minska risken för spionage på svenska högskolor krävs ett omfattande åtgärdspaket. Följande insatser har föreslagits av säkerhetsexperter:

1. Striktare bakgrundskontroller: Universitet bör införa obligatoriska säkerhetsgranskningar för studenter och forskare som söker till känsliga program.

2. Samarbete med Säpo: Högskolor bör etablera nära samarbete med Säkerhetspolisen för att identifiera potentiella hot.

3. Ökad medvetenhet: Utbildning av universitetsanställda om underrättelsehot och hur dessa kan identifieras.

4. Teknologiska skyddsåtgärder: Investeringar i cybersäkerhet för att skydda forskning och känsliga data.

Sammanfattning

Irans misstänkta spionage på svenska högskolor är ett växande hot som kräver omedelbar uppmärksamhet. Den svenska öppenheten, som är en styrka för akademin, riskerar att utnyttjas av regimer med fientliga avsikter. För att skydda både akademisk frihet och nationell säkerhet måste Sverige stärka sina säkerhetsåtgärder och lära av internationella erfarenheter.

Källförteckning

1. Bulletin: https://bulletin.nu/irankannare-varnar-for-iransk-spioneri-pa-svenska-hogskolor

2. Säkerhetspolisens årsrapport (2024): https://sakerhetspolisen.se

3. EU Intelligence Assessment Report (2023): https://europa.eu

4. Intervju med Magnus Ranstorp: https://forsvarshogskolan.se

5. BBC News om iranskt spionage i Storbritannien: https://bbc.com