2025-01-18 14:50 CET
Inledning
Under de senaste tre decennierna har Kina utvecklat en global strategi för att dominera sjöfartsindustrin. Enligt en ny rapport från USTR har landets massiva investeringar och strategiska kontroll av viktiga sektorer som varvsindustri, logistik och hamnar omvandlats till en dold militär förmåga. Denna analys undersöker hur Kinas sjöfartsdominans hotar globala säkerhetsstrukturer och ekonomisk stabilitet.
Den kommersiella grunden för militär expansion
Kina kontrollerar idag över 50 % av den globala skeppsbyggnadsmarknaden och producerar 95 % av världens sjöfartscontainrar samt 80 % av alla kranar som används i hamnar. Genom att kombinera dessa resurser med politiska kommissarier ombord på kommersiella fartyg och användningen av dubbla varv har Kina skapat en infrastruktur där civila tillgångar kan mobiliseras för militära ändamål.
Politiska kommissarier: En dold militär struktur
Många kinesiska kommersiella fartyg har politiska kommissarier ombord som delar auktoritet med kaptenen. Enligt rapporten är majoriteten av dessa kommissarier före detta officerare från Folkets befrielsearmé (PLA). Deras primära roll är att organisera besättningarna som militära transportenheter. Enligt uppgifter från COSCO Shipping hade företaget över 1 000 kommissarier år 2021, ansvariga för 768 partibrancher ombord på företagets fartyg.
Dubbla varv: Kommersiellt och militärt i symbios
Vid Jiangnan-varvet byggs Kinas mest avancerade hangarfartyg, Type 003, sida vid sida med kommersiella containerfartyg. Denna strategi gör det möjligt att använda vinster från utländska kommersiella beställningar för att subventionera militär produktion. Enligt rapporten har ett enda kinesiskt varv större kapacitet än alla amerikanska varv tillsammans.
Kinas kontroll över strategiska hamnar
Kinesiska företag har investerat i 96 hamnar runt om i världen, varav 36 ligger bland de 100 mest trafikerade containerhamnarna. Dessutom äger Kina majoritetsandelar i 13 strategiskt viktiga hamnar som potentiellt kan användas för militära ändamål. Exempel på detta är kontrollen över nyckelpunkter längs globala handelsrutter som Hormuzsundet och Malackasundet.
Data som ett strategiskt vapen
LOGINK, en kinesisk statsägd plattform för logistikdata, hanterar cirka 50 % av den globala containertrafikens data. Detta ger Kina en exceptionell insyn i globala försörjningskedjor, vilket inte bara kan utnyttjas kommersiellt utan också militärt. Enligt rapporten är systemet designat med “bakdörrar” för kinesiska underrättelsetjänster.
Globala säkerhetsrisker och ekonomiska sårbarheter
Den kinesiska sjöfartsdominansen skapar betydande risker för globala leveranskedjor och militär logistik. Rapporten identifierar flera nyckelsårbarheter:
• Överberoende på kinesisk sjöfart för kritiska leveranser.
• Risk för att Kina “vapengör” sin dominans genom att störa logistiken under en konflikt.
• Möjligheten att samla underrättelseinformation genom hamnoperationer.
Ett alarmerande numeriskt perspektiv
År 1999 stod Kina för endast 5 % av den globala skeppsbyggnaden. Idag överstiger den andelen 50 %. Vidare kontrollerar Kina 19 % av världens kommersiella flotta och producerar 95 % av världens containrar. Denna exponentiella tillväxt har i stor utsträckning finansierats av utländskt kapital och teknologi som ursprungligen skulle användas för “kommersiella” ändamål.
Slutsats
Kinas kommersiella sjöfartsdominans är långt ifrån enbart ekonomisk. Den är en noggrant orkestrerad strategi för att integrera kommersiella och militära intressen, vilket ger landet en betydande fördel i potentiella konflikter. Det internationella samfundet står inför en kritisk utmaning att balansera ekonomisk integration med säkerhetspolitiska risker.
Källförteckning
1. USTR Releases 2024 National Trade Estimate Report on Foreign Trade Barriers
2. Top Management – COSCO Shipping
3. Chinese aircraft carrier programme
4. Shipping & Trade Data Analysis & Research Services – Clarksons
