2025-01-17 23:29 CET
Ökad spänning i Taiwansundet
Kinas intensifierade militära aktiviteter runt Taiwan har under de senaste åren skapat en farlig situation i Asien och väckt internationella farhågor. I augusti 2022 genomförde kinesiska militären skarpa övningar bara 20 kilometer från Taiwans kust. Dessa övningar sammanföll med besök av amerikanska politiker, som Kina uppfattade som provokativa stöduttalanden för Taiwans självständighet. Spänningarna eskalerade ytterligare i maj 2024 då Kina plötsligt annonserade storskaliga militära manövrar i Taiwansundet.
Dessa övningar har inte bara som mål att avskräcka Taiwan och dess internationella allierade utan signalerar också Kinas strategiska ambitioner att dominera regionen. Den kinesiska regeringens officiella hållning är att Taiwan utgör en “oundviklig del” av Kina, vilket sätter grunden för en potentiell väpnad konflikt.
Ryssland som strategisk partner
Kinas partnerskap med Ryssland har ytterligare förstärkt denna osäkerhet. I februari 2022 förklarade de två stormakterna sin gemensamma ambition att skapa en multipolär världsordning. De motsatte sig också Natos fortsatta expansion i Europa, som de menade hotade global stabilitet.
Samarbetet mellan Kina och Ryssland går långt bortom diplomatiska uttalanden. Sedan invasionen av Ukraina har Ryssland blivit allt mer beroende av Kina, både ekonomiskt och militärt. Handelsvolymen mellan de två länderna har skjutit i höjden, och Ryssland har levererat energi till Kina till rabatterade priser. Dessutom har gemensamma militära övningar blivit ett återkommande inslag, vilket visar på en växande militär samordning.
Kinas inflytande i Europa
Kinas närvaro är inte begränsad till Asien. Dess ekonomiska inflytande i Europa är tydligt genom stora investeringar i strategisk infrastruktur, inklusive hamnar som Piraeus i Grekland och Zeebrugge i Belgien. Kinesiska statsägda företag kontrollerar nu en betydande del av Europas fraktkapacitet, vilket potentiellt kan användas som en geopolitisk hävstång.
Denna situation har lett till oro inom EU och Nato, särskilt eftersom Kina kan använda sitt ekonomiska grepp för att påverka politiska beslut. Ett exempel är kinesiska cyberattacker och hybridkrigföring, som ofta riktas mot kritisk infrastruktur, inklusive energiförsörjning och kommunikationsnätverk.
Hoten i Östersjöregionen
I Östersjöregionen, som redan präglas av Rysslands militära aktiviteter, har Kinas ökade engagemang blivit en ny utmaning. Kinas investeringar i sjöfart och transport i regionen kan få säkerhetspolitiska konsekvenser. Genom hybridkrigföringstaktik – såsom underrättelseverksamhet och påverkansoperationer – kan Kina, i samarbete med Ryssland, hota stabiliteten i regionen.
Rapporter om misstänkta kinesiska fartyg nära kritisk infrastruktur, såsom energikablar och internetanslutningar, har höjt beredskapen i Östersjöområdet. Nato har pekat på vikten av att förbättra skyddet för kritiska resurser och säkerställa att beredskapsnivån hålls hög.
EU och Nato: Ett fördjupat samarbete
För att möta dessa utmaningar har EU och Nato intensifierat sitt samarbete. I ett gemensamt initiativ lanserades 2024 arbetsgrupper för att öka motståndskraften i kritisk infrastruktur, med särskilt fokus på cyberförsvar och energiförsörjning.
Nato har också anpassat sin strategi för att hantera hot från Kina. Kinas närvaro i Arktis och dess partnerskap med Ryssland lyftes fram som prioriterade områden i Natos strategiska dokument för 2024. Alliansens medlemsländer har betonat behovet av att motverka kinesiska investeringar i strategisk infrastruktur och stärka övervakningen av kinesiska aktiviteter i känsliga områden.
Slutsats
Kinas ökade militära aktiviteter kring Taiwan och dess strategiska allians med Ryssland utgör betydande utmaningar för global säkerhet. För Europa innebär detta nya hot, både i form av hybridkrigföring och ekonomisk påtryckning. I Östersjöregionen, där Rysslands närvaro redan är hög, blir Kinas växande intressen en ytterligare riskfaktor.
För EU, Nato och länderna i Östersjöområdet är det avgörande att samarbeta för att skydda kritisk infrastruktur, förstärka cyberförsvaret och utveckla gemensamma strategier mot hybridkrigföring. Med en alltmer komplex geopolitisk karta måste Europas svar vara både enat och strategiskt för att möta de säkerhetshot som Kina och Ryssland utgör.
Källförteckning
1. https://www.bbc.com/news/world-asia-china-62475439
2. https://www.nytimes.com/2024/05/12/world/asia/china-taiwan-military-drills.html
3. https://www.reuters.com/world/china-russia-partnership-deepen-nato-response-2022-02-04/
4. https://www.theguardian.com/world/2023/jun/15/china-investments-europe-strategic-infrastructure
5. https://www.politico.eu/article/nato-focuses-on-china-hybrid-threats/
6. https://www.nato.int/cps/en/natohq/news_211020.htm
7. https://www.cnbc.com/2024/01/05/china-russia-energy-deals.html
8. https://www.euractiv.com/section/security/news/baltic-sea-region-security-threats/
9. https://www.dw.com/en/hybrid-warfare-threats-in-baltic-region/a-56394774
10. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/IP_24_2711
11. https://www.wsj.com/articles/china-russia-military-exercises-boost-coordination-2023-09-01
12. https://foreignpolicy.com/2023/11/14/nato-strategy-china/
13. https://www.scmp.com/news/china/military/article/3214599/analysis-taiwan-crisis-implications-global-security
14. https://www.aljazeera.com/news/2024/10/25/taiwan-prepares-for-china-conflict
15. https://www.asiatimes.com/2023/12/china-military-investment-taiwan-policy/
