2025‑07‑09 14.30 CET
Bakgrund
I juli 2025 fällde en brittisk domstol tre män för grovt mordbrandbrott efter en brandattack mot ett lager i London som förvarade hjälpleveranser till Ukraina. Attacken ägde rum i mars 2024 och åklagare hävdar att den orkestrerades av rysk underrättelsetjänst med hjälp av Wagnergruppen. Dylan Earl, som rekryterade gärningsmännen, erkände att han samordnat planeringen via Telegram tillsammans med ryska kontakter
(AP News).
En bred kampanj i Europa
AP har dokumenterat över 70 sabotageincidenter i Europa sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes i februari 2022. År 2022 förekom inga bekräftade fall men år 2023 rapporterades tolv händelser. Under 2024 och 2025 har siffran ökat till över 70 incidenter enligt europeiska underrättelsetjänster.
Attackerna har riktats mot logistikcenter, militära installationer och ukrainsk stödverksamhet. Sabotagen inkluderar bränder, försök till bombattentat och skadegörelse. Rekryteringen sker ofta via krypterade meddelandeappar och riktar sig till unga män utan militär erfarenhet, vilket ökar risken för civila skador och oavsiktliga konsekvenser
(AP News).
Händelser i Tallinn och London
I Estland dömdes i januari 2025 två moldaviska medborgare för att ha satt eld på en ukrainsk restaurang i Tallinn. Estniska myndigheter uppgav att attacken beordrades av rysk militär underrättelsetjänst
(Omni). I Storbritannien kopplades ett brinnande paket vid en logistikanläggning i Birmingham till ett liknande mönster av sabotage som utreds av brittiska säkerhetstjänster.
Motiv och strategi
Enligt analyser från underrättelseexperter syftar kampanjen till att försvaga stödet till Ukraina genom att störa militära och humanitära transporter, skapa rädsla i civilsamhället och undergräva tilltron till västs säkerhetsstrukturer. Ryska myndigheter har tillbakavisat anklagelserna och kallat dem politiskt motiverade.
Säkerhetskällor i flera europeiska länder varnar för att metoderna blir allt våldsammare. Misslyckade attacker med bränn- och rörbomber i tätbefolkade områden har inneburit fara för civila. Ansvaret har ofta varit svårt att fastställa då gärningspersonerna agerar utan direkta kopplingar till statliga aktörer.
Västs svar
Storbritanniens försvarsutskott har föreslagit att en särskild inrikesminister med ansvar för hybridkrigföring ska inrättas. Syftet är att möta hoten från sabotage, spionage och desinformation mer samordnat. Förslaget har inspirerats av modeller från Finland och Sverige där civilt försvar är en del av den nationella säkerhetsstrategin
(The Times).
Sammanfattning
Sabotageoperationer kopplade till Ryssland har blivit ett ökande säkerhetshot i Europa. Attackernas anonymitet och våldsamma karaktär gör dem svårfångade men potentiellt mycket skadliga. Europeiska länder höjer nu beredskapen både juridiskt och säkerhetspolitiskt för att förebygga ytterligare destabilisering.
Källförteckning
• Omni – Sabotage i Estland kopplas till rysk underrättelsetjänst
• Financial Times – Western security fears over sabotage rise
