(Bild: unsplash) Datum och tid: 2025‑06‑17 12:00 CET

Ny FN-studie slår fast – skärmtid debunkad

En ny studie från Unicef, rapporterad i DN, visar att skärmtid i sig inte är den stora orsaken till ungas psykiska ohälsa. Det är istället det som unga råkar ut för online – till exempel mobbning och sexuella övergrepp – som har betydande negativ effekt  .

Daniel Kardefelt Winther, forskningschef vid Unicef Innocenti, säger att debatten fokuserar fel:

“Det är inte skärmtiden som leder till psykisk ohälsa” – utan vad barn exponeras för online  .

Viktigt att särskilja tid och innehåll

Studien understryker att även om lång skärmtid ibland kan öka risken för exponering för skadligt innehåll, är sambandet svagt. Därför varnar forskarna för att införa generella skärmtidsbegränsningar som inte adresserar de verkliga problemen – inte minst när det gäller barns rätt till skärmtid för lärande och social kontakt  .

Vetenskapen är nyanserad

Äldre studier visar att barn som använder skärm mer än 1 timme dagligen kan uppleva försämrat välmående – som sämre självkontroll, ökad benägenhet för depression och ångest . Samtidigt pekar nya långsiktiga studier – till exempel från UC San Francisco – att hög skärmtid kan leda till ångest, men snarare som en följd av att unga använder skärmen för att hantera psykisk press  .

Skärmtid kan både påverka och påverkas av psykisk hälsa

APA bedömer att skärmtid ibland leder till känslomässiga problem, men att det ofta är ett symptom snarare än en orsak . Samtidigt varnar man för att för lite skärmtid också kan vara skadligt – det kan leda till isolering och sämre social integration .

Det underliggande problemet: innehåll och miljö

Forskning från Folkhälsomyndigheten framhåller att psykisk hälsa hos unga påverkas i högre grad av hemmiljö, socioekonomiska faktorer, skolmiljö, fritid och digitalt innehåll, än av tidsåtgången framför en skärm  . De som har dåliga uppväxtvillkor, bristande stöd och utsätts för mobbning löper betydligt högre risk att utveckla psykisk ohälsa.

Vad föreslår forskarna?

Rapportförfattarna menar att fokus måste skifta från tidsmätning till kvalitetskontroll online:

• Prioritera att skydda unga mot mobbning, övergrepp och skadligt innehåll.
• Utbilda vuxna och skolpersonal i att upptäcka och hantera digital stress och trauma.
• Uppmuntra utvecklingen av säkra plattformar och verktyg för barn, så att skärmtid kan bli utvecklande och trygg.

Sammanfattning

• Skärmtid är inte huvudproblemet – det är innehållet som spelar roll.
• Utsatthet online, inte tidsåtgång, är kopplat till psykisk ohälsa hos unga.
• Vetenskapen visar att både för mycket och för lite skärmtid kan ha negativa effekter – men för olika skäl.
• Riktig prioritet bör ligga på infektionsskydd i form av digital trygghet, utbildning och bra miljöer online.

Ungas psykiska hälsa hänger alltså inte på sekunder utan på sammanhang – och det är där vi behöver lägga energin.

📚 

Källförteckning

1. DN – Skärmtid inte orsak till ungas psykiska ohälsa (2025‑06‑13)
2. Unicef – Studie: Skärmtid inte orsak till barns psykiska ohälsa (2025)
3. Jean M. Twenge et al., 2018 – Associations between screen time and lower psychological well-being (PMC)
4. BMC Psychology, 2023 – Screen time and psychosocial health
5. UC San Francisco, 2024 – More screen time tied to depression, anxiety later
6. APA – Screen time and emotional problems in kids (2025)
7. Folkhälsomyndigheten – Faktorer som påverkar barn och ungas psykiska hälsa
8. Wikipedia – Digital media use and mental health (uppdatering 2025)