2025-04-12 12:47 CET
(Bild: Försvarsmakten) En historisk upphandling
Sverige har beslutat att investera över fem miljarder kronor i ytterligare robotar till det amerikanska luftvärnssystemet Patriot, även känt som Luftvärnssystem 103. Denna satsning är en del av en gemensam upphandling med Tyskland, Nederländerna, Rumänien och Spanien, där totalt upp till 1 000 robotar köps in för cirka 60 miljarder kronor. Försvarsminister Pål Jonson (M) betonar vikten av att stärka luftförsvaret i ljuset av erfarenheterna från kriget i Ukraina.
Vad innehåller systemet?
Sverige har fått tillstånd att köpa upp till 300 Patriot-robotar från USA. Dessa delas in i två typer: Robot 103A (GEM-T), avsedd för bekämpning på långa avstånd, och Robot 103B (PAC-3 MSE), specifikt utformad för att bekämpa ballistiska missiler. För närvarande har Försvarsmakten fyra eldenheter i drift, varje med tre lavetter, vilket ger totalt tolv lavetter.
Produktion och europeiskt samarbete
En nyhet i denna upphandling är att produktionen av robotarna kommer att ske i Europa, närmare bestämt i Tyskland. Detta är första gången som Patriot-robotar tillverkas utanför USA, vilket anses stärka den europeiska försvarsindustrin och öka tillgängligheten för systemet.
Utbildning och operativ status
Sedan 2018 har omkring 300 svenska militärer genomgått grundutbildning på Patriot-systemet i USA. Trots att systemet redan är i bruk, förväntas det vara fullt operativt i Försvarsmakten först 2025. Detta innebär att alla system, personal och infrastruktur då ska vara på plats och fungera enligt plan.
Kritik och alternativ
Inför beslutet att köpa Patriot-systemet fanns det kritiker som förespråkade det fransk-italienska SAMP/T-systemet med Aster-robotar, som ansågs billigare och bättre genom att kunna verka i 360 grader. Patriot kan endast riktas i 120 grader. Trots detta valde Sverige Patriot, delvis för att stärka den transatlantiska länken med USA.
Sammanfattning
Sveriges investering i Patriot-systemet representerar en betydande förstärkning av landets luftförsvarsförmåga. Genom internationellt samarbete och europeisk produktion hoppas man på ökad effektivitet och tillgänglighet. Samtidigt kvarstår frågor om kostnader, operativ kapacitet och alternativa system.
Källförteckning
