Effektivitetens fälla – därför är ett effektivitetsdepartement farligt och Jens Nylanders initiativ överlägset
Effektivitet i offentlig sektor är en eftersträvad målsättning, men frågan är hur vi når dit utan att kompromissa med demokrati och transparens. Konceptet med ett DOGE (Department of Government Efficiency) har föreslagits som en lösning för att minska byråkrati och effektivisera statsapparaten, men riskerna med en sådan centraliserad enhet är betydande. I kontrast står Jens Nylanders initiativ, där slöseri avslöjas genom öppen granskning, vilket inte bara stärker demokratin utan också gynnar medborgarna i mycket större utsträckning.
Centraliserad effektivitet – en fara för demokratin
Idén om DOGE bygger på föreställningen att en specialiserad enhet kan identifiera och eliminera ineffektivitet i staten. På pappret låter detta som en logisk lösning – genom att samla expertis och datadrivna analyser kan man snabbt identifiera områden där resurser slösas. Men problemet är att en sådan enhet med tiden riskerar att få alltför mycket makt och skapa fler problem än den löser.
Demokratiskt underskott
Ett av de största hoten med en centraliserad effektivitetsenhet är att den kan arbeta utanför demokratisk insyn. Om beslutsfattandet flyttas bort från folkvalda politiker och in i en byråkratisk expertorganisation minskar möjligheten för medborgare att påverka hur deras skattepengar används.
Demokratin bygger på att prioriteringar görs genom politiska processer, där olika samhällsgrupper har en röst. DOGE skulle istället kunna fatta beslut utifrån teknokratiska mätetal, där effektivitet prioriteras framför social rättvisa, långsiktig välfärd och andra breda samhällsmål. Risken finns att fokus skiftar från vad som är bäst för medborgarna till vad som är “mest effektivt” på kort sikt.
Brister i transparens och ansvarstagande
En enhet som har som mål att skära kostnader och förbättra effektivitet kan lätt hamna i en situation där insyn och transparens nedprioriteras. Snabba beslut och reformer som drivs igenom utan ordentlig granskning kan leda till att oavsiktliga konsekvenser uppstår, såsom nedskärningar i kritiska välfärdstjänster eller privatiseringar som inte gynnar allmänheten.
Om medborgarna och politikerna förlorar kontrollen över hur reformerna genomförs, finns det ingen garanti för att de leder till verklig samhällsnytta. Tvärtom riskerar centraliseringen att skapa en maktkoncentration där effektivitetsmålen trumfar demokratiska principer.
Jens Nylanders initiativ – en modell för öppen och demokratisk effektivisering
I kontrast till DOGE står Jens Nylanders initiativ, där han genom öppen granskning avslöjar slöseri och ineffektivitet i offentlig sektor. Till skillnad från en centraliserad enhet som arbetar i skymundan bygger hans arbete på insyn, ansvar och medborgardialog.
Öppen data som demokrativerktyg
Nylanders metod går ut på att samla in och analysera offentliga data för att identifiera områden där staten spenderar onödigt mycket pengar. Genom att offentliggöra dessa data skapas ett tryck på politiker att ta ansvar, vilket i sin tur gör att besluten förblir transparenta.
Detta tillvägagångssätt stärker demokratin eftersom det inte tar makten från folkvalda organ, utan snarare gör det möjligt för medborgare och beslutsfattare att agera på informationen. Det ger också journalister och granskande institutioner verktyg för att hålla myndigheter och politiker ansvariga.
Folkets inflytande snarare än teknokratiskt styre
Ett stort problem med DOGE är att det utgår från en teknokratisk syn på offentlig förvaltning, där experter får oproportionerlig makt över politiska beslut. Nylanders initiativ fungerar på ett helt annat sätt – här är det allmänheten och media som får insyn och kan föra en bredare diskussion om vilka besparingar som faktiskt är önskvärda.
Om effektiviseringar ska vara demokratiskt legitima måste de förankras hos medborgarna. När ineffektiva utgifter avslöjas öppet kan medborgarna själva delta i diskussionen om vilka reformer som behövs, snarare än att en liten grupp byråkrater tar besluten i en sluten process.
Konkreta besparingar med samhällsnytta
Nylanders granskningar har visat att det finns enorma möjligheter att spara pengar inom staten utan att det behöver ske på bekostnad av kvalitet eller samhällsservice. Genom att synliggöra ineffektiva upphandlingar, missbruk av offentliga medel och onödiga utgifter skapas en press på myndigheter att genomföra verkliga förändringar.
Dessa besparingar kan i sin tur användas för att stärka viktiga samhällsfunktioner. Till skillnad från DODGE, som riskerar att genomföra besparingar baserade på teknokratiska nyckeltal, möjliggör Nylanders metod en omfördelning av resurser där pengarna kan användas på ett sätt som faktiskt gynnar medborgarna.
Slutsats – faran med centralisering och styrkan i öppen granskning
Idén om DOGE kan låta lockande vid en första anblick, men i praktiken innebär det en stor risk för demokratisk urholkning. Genom att samla beslutsfattande i en expertstyrd enhet riskerar vi att skapa en odemokratisk institution som arbetar utan insyn och förankring hos folket.
Jens Nylanders initiativ visar istället en väg framåt där effektivisering sker på ett öppet och demokratiskt sätt. Genom att granska och offentliggöra slöseri skapas en naturlig press på politiker att agera, utan att makten koncentreras till en central enhet. På så sätt blir reformerna både mer förankrade och mer i linje med medborgarnas verkliga behov.
Effektivitet i staten är en nödvändighet, men det måste ske på rätt sätt. Transparens, öppenhet och medborgardeltagande är nycklarna till en hållbar reformpolitik – och det är just därför Nylanders initiativ är en bättre väg än ett centraliserat effektivitetsdepartement.
Källor:
Department of Government Efficiency (DOGE)
• Officiell webbplats: https://www.doge.gov/
• Wikipedia-sida: https://en.wikipedia.org/wiki/Department_of_Government_Efficiency
Jens Nylanders initiativ
• Personlig webbplats: https://www.jensnylander.com/
• AI-kartläggning av offentliga inköp och bidrag: https://kommun.jensnylander.com/
Department of Government Efficiency (DOGE)
• Wired rapporterar om unga och oerfarna ingenjörer som deltar i Elon Musks övertagande av regeringsfunktioner genom DOGE, vilket väcker frågor om deras kompetens och säkerhetsprotokoll.
https://www.wired.com/story/elon-musk-government-young-engineers
• New York Magazine belyser hur Elon Musk och DOGE har fått oöverträffad tillgång till USA:s finansdepartements betalningssystem, vilket ger dem insyn i känslig information som socialförsäkringsnummer och federala löneutbetalningar.
https://nymag.com/intelligencer/article/elon-musk-doge-treasury-access-federal-payments.html
• Reuters rapporterar att Elon Musk, som leder DOGE, arbetar för att stänga ner USA:s biståndsmyndighet (USAID), vilket han anser vara bortom räddning. Detta initiativ är en del av en bredare strategi för att minska federal byråkrati.
Jens Nylanders initiativ
• Tidningen Näringslivet beskriver hur entreprenören Jens Nylander använder en AI-databas för att granska kommuners och regioners fakturor, vilket har avslöjat felaktigheter i miljardklassen. Han menar att liknande agerande inom privat sektor skulle vara straffbart.
https://www.tn.se/entreprenorskap/35265/sa-avslojar-han-rekordsloseriet-kan-spara-minst-90-miljarder
• Breakit rapporterar om Jens Nylanders kritik mot den nya myndigheten mot välfärdsbrott, som fått 162 miljoner kronor för att granska korruption och missbruk av offentliga medel. Han anser att informationsutbytet är för begränsat mellan myndigheterna.
https://www.breakit.se/artikel/39261/jens-nylanders-utspel-enkla-knep-kan-spara-90-miljarder
• Kvartal publicerar en krönika av Jens Nylander där han beskriver hur han använde AI för att avslöja misstänkt slöseri för 90 miljarder kronor inom offentliga inköp.
https://kvartal.se/artiklar/jag-anvande-ai-for-att-avsloja-misstankt-sloseri-for-90-miljarder
